Fördjupning

Fördjupning enskilt eller två och två.
1) Välj en av följande saker att arbeta med
Ångmaskinen
Ångloket/tåget och järnvägarna
Telegrafen och telefonens historia

2) Leta reda på fakta och bilder (använd böcker, läroböcker i historia,
Internet och uppslagsverk).
3) Redovisa på valfritt sätt, en film, en affisch eller något annat påhittigt.

Ni har dagens lektion och morgondagens lektion på er.

Medeltidens städer

Medeltidens städer

År 1300 fanns ungefär tjugo städer i kungariket Sverige.
De flesta hade vuxit fram under 1200-talet.
Visby, Kalmar och Stockholm var troligen de enda städerna som hade fler än tusen invånare.
Städerna var administrativa centrum för staten och kyrkan,
men framförallt en plats för utbyte av varor.
Järn, koppar, skinn och trä exporterades.
Kläder, salt, vin och lyxartiklar importerades.

Altarskåp från Östergötland
Staden styrdes av fogde, borgmästare och råd.
De ansvarade för att folk lydde lagar och regler och att de använde korrekta mått, vikter och mynt.
Fogden var kungens ombud i staden.
Rådet däremot bestod av sådana som ägde mark i staden.
Borgmästarna var oftast en av rådsmännen.
Kungen ville locka handelsmän och hantverkare till städerna.
Han erbjöd dem privilegier (förmånliga rättigheter).
Många tyskar utnyttjade dessa privilegier.
I vissa av de svenska städerna var det i praktiken den tyska handelsorganisationen Hansan som styrde.
Det fanns många faror på medeltiden, runt om staden byggde man en mur eller ett plank för att inte vem som helst skulle komma in.

Alla som ville in i staden kontrollerades noga, man ville inte släppa in någon fiende som kunde ställa till bråk.

Det var också farligt om någon som var sjuk kom in, då kunde folket i staden bli smittade. Det var stor risk att dö om man fick influensa eller någon annan vanlig sjukdom.


Hur många städer fanns i Sverige år 1300?
Vilka var städerna med mer än 1000 invånare?
Vad skedde i städerna?
Vad importerade man?
Vad betyder importera?
Vad exporterade man?
Vad betyder exportera?
Vad gjorde fogden?
Vilka ville kungen ha i städerna?
Vilka styrde i egentligen i de svenska städerna?
Varför byggde man ett plank runt staden?

Romarnas städer

Läs texten och svara på frågorna till varje stycke som finns under. Skriv i Pages.




Romarnas städer

Innan staden Rom fanns bodde folk i enkla hyddor på kullarna runt träskområdet vid floden Tibern. Men denna järnåldersbosättning utvecklades med tiden till en stad och man brukar säga att Rom byggdes på de här kullarna. Romarna skapade samtidigt en gemensam plats för handel, politiska möten, religiösa evenemang och juridiska förhandlingar på den forna sankmarken, som under loppet av 600- och 500-talen f Kr dikades ut genom byggandet av Cloaca Maxima och fick en beläggning av stenblock.

Rom präglades av trångboddhet och många levde under fattiga förhållanden i höga hyreskomplex. Trots detta verkar staden ha drabbats av relativt få epidemier och svältperioder. Förklaringarna till hur man fick denna förindustriella jättestad att fungera är naturligtvis flera men ingenjörskonsten var en grundläggande faktor.


Hur bodde folk där Rom låg innan staden grundades?
Varför bodde många i höghuskomplex?
Vad slapp Rom som många andra städer av dess storlek drabbades av?



Roms ingenjörer kunde bygga akvedukter som förde in väldiga volymer vatten – akvedukter som inte endast försåg folk med friskt dricksvatten, utan även möjliggjorde dagliga bad för flertalet invånare. Tack vare den goda vattentillgången var större sjukdomsutbrott sällsynta. Med romersk ingenjörskonst anlades också välfungerande hamnar, kanaler och kajer, vilket i sin tur underlättade införseln av varor som spannmål, olivolja och vin.


Vad använde man vattnet som fördes in till Rom till?
Vad anlade romarna som underlättade införsel av spannmål, olivolja och vin?




Höghus
Höghus är något som de flesta förmodligen förknippar med det moderna samhällets framväxt, men faktum är att sådana förekom redan i det antika Rom. Som svar på det ständigt ökande invånarantalet kom staden också att växa och mycket av detta skedde på höjden. Under de första århundradena efter Kristi födelse dominerades Rom av hyreskaserner på fyra, fem, rent av sex våningar. Inne i själva Rom finns ett fåtal bevarade fasader, hus som kommit att inkorporeras i senare murar och kyrkfasader.

Vilket var romarnas svar på det ökande invånarantalet?
Hur många våningar var de romerska höghusen?



 Akvedukter
Med akvedukt menade romarna främst en vattenledning som hade till uppgift att förse en stad med dricksvatten från avlägset belägna källor. Vattnet leddes i övertäckta, murade rännor, som vilande på kraftiga valv och ofta i flera våningar byggdes över dalarna. Många av dessa anläggningar finns fortfarande kvar att beskåda. Minst lika ofta var dock vattenledningarna, "kanalerna", grävda som övertäckta diken direkt i marken. I staden Roms fall utgörs 80 procent av akvedukternas sträckning av sådana enkla kanaler. Stor omsorg lades vid att hitta den mest kostnadseffektiva sträckningen för en akvedukt.




Vad menade romarna en Akvedukt var för något?
Vad menas med den mest kostnadseffektiva sträckningen tror du?
Hitta en bild på en romersk akvedukt på nätet och lägg in i din text.

Kloaker
Flera romerska författare framhöll Roms kloaksystem som ett storslaget monument; de menade att medan grekerna lyckades skapa skön konst och bygga vackra städer, var romarna desto mera beundransvärda på grund av att de försåg sina städer med akvedukter, avlopp och vägar.

Att dränera lågt liggande, lite sumpig mark och föra bort vattnet från de inte sällan häftiga höst- och vinterregnen utgjorde bara två av kloakernas funktioner, de var i lika hög grad en förutsättning för akvedukterna. Vattnet flödade från akvedukterna dygnet runt – året om – utan uppehåll, och efter användning måste detta föras ut ur staden. Än i dag kan man se en del av Cloaca Maxima där den utmynnar i Tibern, och det är tydligt vilka väldiga dimensioner som krävdes för att föra bort allt vatten.
 
Varför var kloakerna en förutsättning för att akvedukterna skulle fungera?
Vad kallades kloakerna?


Romerska vägar
Romerska vägar var livsviktiga för tillväxten av det romerska riket genom att tillåta effektivare förflyttning av armén, handelsvaror och nyhetsbud. När nätet var som störst sträckte sig vägarna 85 004 kilometer och hade ungefär 372 länkar. Ett populärt talesätt har blivit Alla vägar bär till Rom.


Varför var vägarna viktiga för romarna?