Medeltidens städer
År 1300 fanns ungefär tjugo städer i kungariket Sverige.
De flesta hade vuxit fram under 1200-talet.
Visby, Kalmar och Stockholm var troligen de enda städerna som hade fler än tusen invånare.
Städerna var administrativa centrum för staten och kyrkan,
men framförallt en plats för utbyte av varor.
Järn, koppar, skinn och trä exporterades.
Kläder, salt, vin och lyxartiklar importerades.
Altarskåp från Östergötland
Staden styrdes av fogde, borgmästare och råd.
De ansvarade för att folk lydde lagar och regler och att de använde korrekta mått, vikter och mynt.
Fogden var kungens ombud i staden.
Rådet däremot bestod av sådana som ägde mark i staden.
Borgmästarna var oftast en av rådsmännen.
Kungen ville locka handelsmän och hantverkare till städerna.
Han erbjöd dem privilegier (förmånliga rättigheter).
Många tyskar utnyttjade dessa privilegier.
I vissa av de svenska städerna var det i praktiken den tyska handelsorganisationen Hansan som styrde.
Det fanns många faror på medeltiden, runt om staden byggde man en mur eller ett plank för att inte vem som helst skulle komma in.
Alla som ville in i staden kontrollerades noga, man ville inte släppa in någon fiende som kunde ställa till bråk.
Det var också farligt om någon som var sjuk kom in, då kunde folket i staden bli smittade. Det var stor risk att dö om man fick influensa eller någon annan vanlig sjukdom.
Hur många städer fanns i Sverige år 1300?
Vilka var städerna med mer än 1000 invånare?
Vad skedde i städerna?
Vad importerade man?
Vad betyder importera?
Vad exporterade man?
Vad betyder exportera?
Vad gjorde fogden?
Vilka ville kungen ha i städerna?
Vilka styrde i egentligen i de svenska städerna?
Varför byggde man ett plank runt staden?
